Färgsinnesdefekter

Avvikande färgseende är antingen medfött (kongenitalt) eller förvärvat. Screening av defekter i färgseendet söker efter medfödda defekter som kunde förorsaka problem i vissa arbeten. Dessa test är mycket känsliga och fäller därför även personer som har normalt färgseende (= felaktigt positiva), som sedan inte gör fel i kvantitativa test. Ofta är färgsinnesdefekten så liten att den inte har större betydelse, speciellt i barndomen om familjen och lärarna är medvetna om den. Vuxna borde vara medvetna om sina färgsinnesdefekter då vissa arbetsgivare fordrar bra eller helt felfritt färgseende.

Medfödda defekter förorskas av ändring i en tappcellpigmentstruktur och funktion. Röd-gröna färgsinnesdefekter är X-kromosom bundna och därför vanligare hos män (8%) än hos kvinnor (0.4%). En person med normalt färgseende ser alla färger i spektrum (Bild 2A). En person med röd-grön defekt har gråa konfusionsområden (Bild 2B) inom vilka han/hon inte kan se skillnad mellan vissa röda och gröna färgtoner.

Bild.2. A. Färgytor i den här bilden representerar alla spektrala färger, saturerade i den yttersta delen av varje färgområde. B. Färgytor i 2A sådana som de ses av en person med deutan (grön) defekt. Gröna färgtoner och opponenta färgtoner i violett-rött område är svåra att urskilja och blandas lätt. Då konfusionerna är mellan motsatta färgområden i färgcirkeln finns det en 'axel' genom färgcirkeln. (Bilden reproduceras med tillstånd av Docent Anders Hedin)

Farnsworth Panel-D15 och Panel 16 test är sorteringtest med 16 testfärger, den första av vilka, den s.k. "pilot'en", är fast i testet i Panel D-15 och en lös testknapp i Panel 16. Personer med defekter i färgseendet sorterar färgerna i en annan ordning än personer med normal färgseende. De ställer färger, som de ser lika, bredvid varandra (Bild 3A). När man då vänder färgknapparna och ritar linjen i färgcirkeln från en siffra till en annan i den ordning som siffrorna är på knapparna (Bild 3B), visar resultatet antalet konfusioner eller korsningar över färgcirkeln och mindre konfusioner mellan nära liggande färger.

Bild.3. A. Panel 16 testet så som en person med deutan defekt sorterade det. B. Resultatet ritat på färgcirkeln visar både korsning över färgcirkeln (2-15, 14-3, 4-13 och 12-5) och mindre konfusion mellan nära liggande färger (9-8).

Förvärvade defekter eller dyskromatopsier förekommer efter sjukliga förändringar eller olyckor som ändrar näthinnans, synbanornas eller hjärnbarkens funktion. Skadan kan vara diffus eller fläckvis och ofta ändras färgseendet på olika sätt i höger och vänster öga. För diagnostiska ändamål undersöks färgseendet i varje ögat för sig. Vid funktionell bedömning görs testet binokulärt.

Då S-tappar är koncentrerade runt fovearanden förorsakar makulaskador en färgdefekt i blå- gul axel, sk. tritan defekt.Om degenerationen eller ärret i makula är mycket litet, kan testresultatet visa bara några oregelbunda korsningar över färgcirkeln utan en axel.

Resultaten i efterundersökningen med kvantitativa test kan variera om stimulusytans storlek varierar. I standard testsituationen skall stimulus vara 1.5 grader av synvinkeln. När man använder Panel 16 testet skall avståndet vara 46cm. Resultaten från testen med liten stimulusyta (1.5 grader) skildrar funktionen i fixationsområdet. Resultaten från testen med den stora testytan skildrar färgseendet vid dagliga aktiviteter.

Omgivningens färg påverkar testresultater. Underlaget under testet skall vara mörkgrått eller svart. Belysningen skall vara enligt den internationella rekommendationen: testet skall utföras mitt på dagen, nära ett fönster på husets norra sida på en halvmulen dag (overcast) eller i motsvarande belysning med färgtemperatur 6774K. Nästan så hög färgtemperatur får man med den blåa 'dagsljuslampan' i bordslampan bredvid testet. Taklamporna skall också vara dagsljuslampor i rummen där färgseendet testas.

[ Testinstruktioner I LEA syntest I Panel 16 färgseendetest ]

Uppdateras